Blåsinstrumenten

Blåsinstrumenten tillhör musikinstrumentgruppen aerofoner. Aerofonerna delas upp i fria aerofoner, orgel, tungaerofoner och blåsinstrument. De sistnämnda delas sedan upp i bleckblåsinstrument och träblåsinstrument.

Tonbildning

Tonen i ett blåsinstrument bildas genom att luftpelaren i instrumentet försätts i vibration. Sättet att få luftpelaren i rörelse, att få den att pulsera, beror på instrumentets konstruktion.

Transponerande instrument

Transponerande instrument är t.ex. engelskt horn, klarinetter, saxofoner, trumpeter och horn.

Ett transponerande instrument klingar inte som det står noterat. Om en trumpetare spelar på en trumpet stämd i B innebär det, att när det i hans noter står tonen C så tar han greppet för den tonen – men ur instrumentet kommer tonen B.

Systemet med transponerande instrument beror på praktiska förhållanden hos blåsinstrumenten. Ursprungligen var man bunden till en naturtonserie = en enda tonart; skulle man skifta tonart fick man antingen ta ett instrument med annan stämning eller (senare) förlänga/förkorta instrumentet med hjälp av byglar.

Som en grundprincip – för att underlätta notläsningen för musikerna – bestämde man, att samma grepp skulle gälla för en ton oavsett stämningen. Ett nottecken för en musiker med ett transponerande instrument sammankopplar han med ett visst grepp och inte föreställningen om en viss tonhöjd.

Svårigheten i att spela ett orkesterpartitur bottnar till stor del i de transponerande instrumenten. För den skull finns det partitur, som helt noterats i C. I musikernas stämmor står dock stämmorna noterade på vanligt sätt.