Tvärflöjt

Flöjten är ett av de äldsta instrument musikhistorien känner. Det fanns flöjter redan under stenåldern och därefter i de flesta kulturer. När vi idag talar om flöjt menar vi tvärflöjt. Denna typ av flöjt trängde ut långflöjten (som anblåses på längden) ur symfoniorkestern på 1700-talet.

Tvärflöjten består av ett rör - det kan vara av trä, silver eller t.o.m. guld! Den har också fingerhål eller klaffar och när man anblåser den håller man den vågrätt. Anblåsningshålet sitter en bit in på flöjten, och även där är det den skarpa kanten som klyver luftströmmen.

Tvärflöjt

Tvärflöjt

Spelteknik

På tvärflöjten kan man med ett och samma grepp ta flera toner. Det är möjligt genom s.k. överblåsning – det innebär, att man ökar lufttrycket, man blåser starkare. Systemet gör, att instrumentet är mycket lättspelat och rörligt – utan besvär kan man ta stora språng och spela löpningar och figurer med lätthet.

Tonbildning

Tvärflöjten tillhör gruppen kantflöjter. Luftströmmen bryts mot en kant och får luftpelaren att vibrera.

Tvärflöjttonbildning

Tonbildning

Förvaring

När man inte spelar på flöjten förvaras den isärplockad i ett etui. En viktig del av hopsättandet av instrumentet blir att avpassa hur pass inskjutna i varandra munstycket och mellanstycket ska vara – för det är så instrumentet får sin stämning.

Tvärflöjtsfamiljen

Tvärflöjten har också sin familj. Den består av C-flöjten (den mest använda), altflöjten och basflöjten samt den lilla piccolaflöjten (piccolo = liten på italienska).

 

Tvärflöjtsfamiljen

Tvärflöjtsfamiljen

Verk i vilka alt- och basflöjt förekommer är svåra att hitta. Men altflöjten kan man höra i Ravels balettsvit "Daphnis et Chloé", i Brittens opera "The Rape of Lucretia" samt i Sjostakovitjs sjätte symfoni. En svensk, Åke Hermansson, har komponerat "Flauto d'inverno" speciellt för basflöjten.

Piccolaflöjt

Piccolaflöjten, som för första gången användes i symfoniorkestern av Beethoven i hans femte symfoni, är det högsta av alla orkesterinstrument. Med sin glansfulla, klockrika klang tränger den med lätthet igenom även den fulla orkesterklangen. Lyssna på t.ex. Kaspars dryckesvisa ur von Webers opera "Friskytten", eller åskvädret i Beethovens sjätte symfoni, Pastoralsymfonin.